1997-2000 Dalslands kanals upplevelseområde

Inledning

Den 18 mars 1997 fattade beslutsgruppen för mål 5b Västra Sverige beslut att bevilja Dalslands Kanal AB projektstöd ur Europeiska regionala utvecklingsfonden för projektet ”Dalslands kanals upplevelseområde”. Projektet blev ett av de större mål 5b-projekten i området och kom att ha en total projektkostnad om ca 22 miljoner kronor.

Projektansökan omfattade fyra delområden – var och en fristående som delprojekt – som ur utvecklingssynpunkt skapade en sammanhängande enhet:

1. Upprustnings- och bevarandeåtgärder

2. Ekologiska anpassning och lägerplatsutbyggnad i DANO-området.

3. Marknadsföring av Dalslands kanals sjösystem,

4. Informationssystem Kanotland

För att skapa närhet till och delaktighet från berörda bildades en referensgrupp bestående av representanter för samtliga medfinansiärer. Referensgruppen kom att arbeta med samtliga fyra delområden i projektet. Därtill har särskilda planeringsgrupper arbetat var för sig i de olika delområdena.

Referensgruppen bestod av följande representanter:

Kommunalförbundet Dalsland Lisbeth Möller

Landstinget i Älvsborgs län Thor Johansson/Agneta Pettersson

Landstinget i Värmland Torbjörn Svärd

Länsarbetsnämnden i Älvsborgs län Sigvard Olsson

Länsstyrelsen i Värmlands län Rune Olsson

Länsstyrelsen i Älvsborgs län Sverker Berglund

Mål 5b Västra Sverige Sverker Berglund (adjungerad)

Vänersborgs kommun Christer Zetterberg

Västkuststiftelsen Lars Strandberg

Västra Götalandsregionen Eva Gesang – Karlström

Årjängs kommun Per Näslund, Leif Granlund

Referensgruppen hade 6 samlingar enligt följande:

1997 1998 1999

20 maj, Lennartsfors (upptaktsmöte) 27 maj, Håverud 24 mars, Håverud

26 november, Håverud 17 september, Håverud 13 september, Håverud

Därutöver hölls ca 5 informella sammankomster med vissa ledamöter i referensgruppen, för att följa upp enskilda moment i projektet.
Projektbeskrivning

1. Upprustnings- och bevarandeåtgärder

Dalslands Kanal AB äger, förvaltar och underhåller ett antal anläggningar och markområden – samtliga belägna i direkt anslutning till kanalsystemet – avsedda för bolagets verksamhet; 31 slussbassänger vid 17 slusstationer, 16 slussvaktbostäder, en större bostad, ekonomi- och förrådsbyggnader, en bunkringsstation, ett antal uthyrningsstugor, bryggor/gästhamnar, markområden till ovan nämnda samt ett större markområde med ca 15 fristående privata sommarstugor på ofri grund. Därtill äger kanalbolaget en större hamnanläggning vid Vänern, två regleringsdammar samt ett antal broar och farleder.

Under hösten 1992 och våren 1993 gjorde kanalbolaget en genomgripande inspektion och översyn av samtliga anläggningar och markområden i dess ägo. Detta arbete ledde till en revision av tidigare gällande upprustningsplan. Det konstaterades att ett fortsatt upprustningsbehov förelåg. Vissa arbeten ansågs vara prioriterade som säkerhetsarbeten, andra hade betydelse för upprätthållandet av seglationen. Några arbeten var väsentliga för upprätthållandet av god service medan ytterliga vissa arbeten sågs som värdefulla ur miljösynpunkt.

Gemensamt för samtliga dessa arbeten var kulturmiljöaspekterna. Eftersom Dalslands kanal klassas som ett riksintresse för kulturminnesvården lades särskilt stor vikt vid dessa aspekter. De därpå tre följande åren genomförde kanalbolaget med ekonomiskt stöd från Riksantikvarieämbetet och Länsarbetsnämnden ett antal upprustnings- och bevarandeåtgärder. Under sommaren 1996 reviderades åter upprustningsplanen där det ånyo konstaterades att fortsatt stora renoveringsbehov förelåg. I denna nya plan beskrevs de olika upprustningsbehoven som under den kommande 10-årsperioden sågs som nödvändiga att genomföra.

Följande beskrivning visar upprustningsprojektets olika objekt och arbetsmoment:

Köpmannebro

Vid slussen i Köpmannebro byggdes en marin bensinstation. Den tidigare i Upperud belägna marina stationen var inte godkänd enligt nya säkerhetsbestämmelser. Kostnader för att renovera densamma ansågs inte som ett alternativ. Projektet omfattade markberedning, nytt brandklassad byggnad för bränsletankar, ventilationsanläggning, 2 separata släckstationer, fundament för bränslepumpar, montering av bränsleanläggning, kaj och brygga för tankande båtar.

Upperud

Här byggdes en ny anläggningsbrygga för passagerarbåtar, samt en sjösättningsramp för fritidsbåtar. Gammal brygga revs ut. Den nya bryggan byggdes av tryckimpregnerade stolpar och plank – på samma plats som den raserade. Sjösättningsrampen utfördes av prefabricerade betongplattor som sammanbands med plattjärn.

Håverud

Slussvaktarbostaden i Håverud helrenoverades med bl.a. utbyte av bjälklag, tilläggsisolering av väggar och bjälklag, nytt vattenburet elvärmesystem och nytt va-system inkl porslin, ny elinstallation, nytt köksinrede och garderober. Utvändigt lades taket om med 2-kupigt lertegel. På förrådsbyggnaden förstärktes takstolarna och taket lades om med 2-kupigt lertegel, nya rännor och rör monterades.

Farledsslänten nedströms mot Håfveruds Herrgård förstärktes med L-stöd och kross 100-300. Övre del av slänt renoverades med natursten.

Ett av de mest komplicerade arbetena under projektet var renoveringen av Akvedukten. Rännan lyftes ca 1 m, byggdes in, blästrades och målades enligt gamla metoder. Nya upplagsstockar av ek lades på vadmal och tätades med beck och tjärdrev. Nya stående anslutningsstockar och avvisare monterades. Nya rullager tillverkades till den östra sidan där akveduktens rörelser tas upp. Eftersom tidigare ovarsamma reparationsinsatser hade förorsakat skador på anläggningen gjordes insatser för att återställa dessa områden: plåten hade skadats då denna inte tål att svetsas i, betonggjutning direkt mot plåt hade orsakat korrosionsskador. Plåt sågades loss och ersattes med ny, med förband enligt befintligt samt nitning.

Befintlig stenpir uppströms förstärktes och breddades med ett utanpåliggande lager ”Trönderblock” placerad på ett gjutet bottenfundament. Tvärgående dragstag monterades. Mellan två befintliga flytbryggor byggdes en ny stenkista med knuttimrat träytterhölje.

Avbärare byttes i 5:ans slussbassäng.

Personalutrymme för underhållspersonal byggdes ut enligt arbetarskyddsstyrelsens normer – matsal, omklädning, dusch, WC.

Vidare byggdes – i befintlig ekonomibyggnad – matsal, omklädningsrum, dusch och WC till slusspersonalen.

Ett utrymme i kanalverkstaden iordningställdes till förråd för utställnings och mässmaterial.

Buterud

Vid Buteruds slusstation genomfördes ett byggprojekt som var det första i sitt slag sedan kanalen byggdes. Stensättningen i slussbassängen var kraftigt söndervittrad. 29 stenar byttes ut. Eftersom det saknades erfarenhet från liknande arbeten och det dessutom saknades såväl dokumentation om bassängens konstruktion som ritningar kom detta projekt att bli tidskrävande och kostsamt. Bl.a. fick ett anta ”friska” stenar demonteras då dessa var monterade med dolda förankringskramlor i de övriga stenarna. Båda slussportarna renoverades, nya tröskelstockar och nya gångjärnskulor monterades. Väggarna i slussbassängen högtryckstvättades, bassängbotten rensades från grus och sediment. Nya avvisarstockar monterades. Påkörningsbalkar monterades. Uppströms rensades farleden från sand och sten. Certinen nedströms förstärkts på strömsidan och lagades på farledssidan.

Mustadfors

I Mustadfors utfördes farledsförstärkning nedströms, pirnock återuppbyggdes och mark bakom väntbryggan förstärktes med L-stöd. Pålverket kompletterades. Nya avbärare monterades i slussbassängen. Nedre slussporten renoverades, ny tröskelstock och ny gångjärnskula monterades. Slussväggarna nedströms porten blästrades och fogades.

Långbron

Vid Långbrons sluss utfördes farledsförstärkning med L-stöd och kross 100-300 – såväl uppströms som nedströms, pirnockar återuppbyggdes, befintliga stensättningar och kajkanter reparerades. Båda slussportarna renoverades, nya tröskelstockar och nya gångjärnskulor monterades. Väggarna i slussbassängen högtryckstvättades.

19:e slussen

Vid 19: e slussen muddrades och förstärktes farleden nedströms med stockar och balk, L-stöd sattes framför bryggan som även stabiliserades med stående räls. Certinen mellan kanalen och strömmen återuppbyggdes och förstärktes då denna har ett mycket utsatt läge i Höljerudsforsen.

Billingsfors

Vid slusstationen i Billingsfors utfördes muddring i farled och farledsförstärkning med L-stöd och kross 100-300 nedströms. Nya avbärare monterades i den nedre slussbassängen. Mellanbassängens botten rensades från sten och sediment. Befintlig farledsförstärkning kompletterades med tryckimpregnerad trätrall. Nedre slussporten i övre slussen renoverades. Ny tröskelstock och gångjärnskula monterades. Påkörningsbalkar monterades på ytterhörn.

Bengtsfors

Vid Bengtsfors slusstation helrenoverades den gamla slusskuren, bjälklag och väggar isolerades, ny fasadbeklädnad inkl. nya dörrar, takstolarna förstärktes och nytt tak lades med enkupigt lertegel, hängrännor och stuprör monterades. Ny elmatning drogs in. På förrådet revs den gamla träfasaden demonterades och ersattes med ny, nytt bjälklag och golv i ett av utrymmena, nya dörrar monterades, hängrännor och stuprör sattes upp.

Gustavsfors

Vid Gustavsfors slusstation utfördes muddringsarbeten och farledsförstärkning med L-stöd och kross 100-300 nedströms. Övre del av slänten återlades med natursten. Ny och längre väntbrygga byggdes nedströms. Räcke på port nedströms höjdes och landgång till väntbrygga uppströms byggdes. Markarbeten utfördes vid bassäng, bl.a. byggdes stödmur och kantsten. Ny gräsyta vid bassängkant anlades och justering av grönyta vid bostad genomfördes. Avledning av dagvatten justerades.

Krokfors

Vid slussen i Krokfors rensades farleden uppströms. Udden återuppbyggdes. Farledsslänter förstärktes med bergdubb under vattnet. Nytt betongfundament till flytbrygga göts. P-plats och angränsande markytor rustades: montering av vägräcke, dräneringsarbeten, montering av stentrappa, anläggning av grönyta samt läggning av betongplattor för sittgrupp.

Inköptes en flytbrygga i byggsats vilken monterades

Lennartsfors

Lennartsfors slussvaktarbostad helrenoverades med bl.a. utbyte av bjälklag, tilläggsisolering av väggar och bjälklag, nytt vattenburet elvärmesystem med ackumulatortank och nytt va-system inkl porslin, ny elinstallation, nytt köksinredning och garderober. Tidigare groventré revs och nybyggdes både bredare och längre för att få plats med erforderliga våtutrymmen och panncentral.

Töcksfors

Vid nedre slussen i Töcksfors byggdes den befintliga slusskuren ut med en matplats, dusch samt ett utrymme med en urinseparerande mulltoalett då platsen saknar avlopp. Vatten drogs från sjön via pump och ett reningsfilter.

Snäcke

Vid Snäcke slusstation utfördes farledsarbeten uppströms med prefabricerade L-stöd och kross 100-300. Piren förstärktes och höjdes i nivå med övre vattennivå för Ånimmen. Nedströms rensades farleden från vegetation och slänter justerades.

Slussvaktarbostad helrenoverades med bl.a. utbyte av bjälklag, tilläggsisolering av väggar och bjälklag, nytt vattenburet värmesystem och nytt va-system inkl. porslin, montering av kökskamin som reservvärmekälla, ny elinstallation, nytt köksinrede och garderober.

Strömmen

Farled och sluss vid Strömmens slusstation är utförd genom sprängning vilket, i de flesta fall visat sig vara en god och bestående lösning. Här är dock berget, genom slag och isens inverkan, så trasigt att en rensning och stabilisering av bergväggen var nödvändig. Säkring av berget utfördes med så kallad injekterade bergbult inborrade i berget minst 3 meter. Farleden uppströms rensades från nedfallna stenblock och stensättningen återuppbyggdes.

2. Ekologisk anpassning och lägerplatsutbyggnad

1994 genomförde dåvarande Dalslands Turistråd tillsammans med Värmlands Turistråd och Länsstyrelserna i Värmland och Älvsborg en utredning med syfte att skapa förutsättningar för en hållbar turistutveckling. Utredningen föreslog i sitt betänkande en rad åtgärder för att värna naturen, slå vakt om allemansrätten och skapa förutsättningar för en fortsatt sund utveckling i turismbranschen. Två områden som var framträdande i betänkandet rörde byggnation av fasta lägerplatser och investering/byggnation av ekologiskt anpassade toaletter. Som ett resultat av utredningen omfattas EU-projektet ”Dalslands kanals upplevelseområde” av ett delprojekt som rör lägerplatsutbyggnad och byggnation/investering i nya ekologiskt anpassade toaletter.

Målsättningen var att kunna erbjuda kanotismen ca 120 fasta lägerplatser. Antalet platser grundas på en tidigare s.k. ”slitageinventering” där man studerat utvecklingen av slitage på platser som varit särskilt frekventerade som lägerplatser. Lägerplatserna skall ha samma standard med vilket menas att på platsen skulle finnas ett timrat vindskydd för ca 8 personer, en av räddningstjänsten godkänd fast eldstad, sittplats runt eldstaden samt informationstavla om regler för eldning m.m. Vidare skulle lägerplatserna tillhandahålla ved, yxa och såg.

I den tidigare nämnda utredningen pekade man på behovet av att få en långsiktig lösning av toalettfrågan. Med tanke på att besöksfrekvensen ligger kring ca 100 000 – 150.000 gästdygn var det nödvändigt att finna former för en hantering som var såväl ekologiskt anpassad som praktiskt hanterbar. Därför studerades liknande ”högutnyttjde” områden, olika ekologiska toalettsystem testades för att finna fram till, en för våra förhållanden, lämplig modell.

Under innevarande period byggdes lägerplatser. Toalettsystem kompletterades och byggdes ut. Arbetena genomfördes under ledning av Årjängs kommun där särskild kompetens funnits sedan lång tid beträffande kanotturism.

Syftet med projektet var att – genom renovering av befintliga lägerplatser, utbyggnad av nya, investering i miljöanpassade toaletter samt investering i ny utrustning för tillsynsverksamheten – skapa förutsättningar för en långsiktig och sund utveckling av besöksnäringen samt en minimering av slitaget på naturresurserna. Vidare fanns ett krav om utbyggnad till lika lägerplatsstandard i hela sjösystemet.

Följande moment kom att ingå i projektet:

Miljöanpassade toaletter

Projektet kom att testa ett antal olika ekologiska toalettsystem. Projektgruppen kom att välja ett svenskt system – Clivius Multrum. 110 enheter inköptes. Därtill byggdes till varje system ett dass. Enheterna placerades därefter på varje lägerplats i sjösystemet.
Utbyggnad av lägerplatser

I sjösystemet fanns före projektstart ett antal lägerplatser – de flesta i Årjängs kommun. I projektet genomfördes ett omfattande om och tillbyggnadsarbete vilket i huvudsak innebar byggnation av vindskydd och sittplatser.
Eldstäder

En central fråga i delprojektet var att minska risken för eldsvåda. Ett omfattande renoveringsarbete genomfördes där samtliga eldstäder sågs över, många byggdes om på sådant sätt att dessa godkändes av räddningstjänsten i resp. kommun.

3. Marknadsföring Dalslands kanal

Inför seglationssäsongen 1997 startade en marknadsföringskampanj i syfte att med nya medel bearbeta nya marknader. Eftersom huvudmarknaderna för kanalens båtburna besökare finns i västsverige, Öst- och Västfold i Norge samt Jylland/Fyn/Själland i Danmark lades också tyngdpunkten på marknadsföringsinsatserna här.

Kampanjen omfattade fem områden:

1. Paketering och prissättning av bokningsbara produkter

Projektet innebar att kanalbolaget paketerade tre olika resrutter i Dalslands kanals sjösystem; Rundtur i

Västsverige, Dalslands kanal Tur och Retur samt Vildmark och Västerhav Tur och Retur. I projektet

samverkade kanalbolaget med Sjöfartsverket (Trollhätte kanals Sjötrafikområde) och landtransportörer i

området.

För att uppfylla resegarantilagens krav och följa det regelverk som gäller vid bokning/avbokning byggdes ett

administrativt system upp med boknings- och beställningsblanketter, redovisningsrutiner samt

kundinformation.

2. Produktion av DM-material

En ny paketfolder producerades där de olika produkterna presenterades ( se bilaga ).

3. Distribution

En distributionsplan upprättades. Foldern distribuerades under en treårsperiod till utvalda adresser i ca 30.000

ex i tre nordiska länder.

4. Monterkoncept

Som stöd för DM-kampanjen togs ett nytt monterkoncept fram. Detta innebar att den nya montern byggdes

för maximal flexibilitet och för möjlighet att erbjuda aktiviteter i montern.

5. Profilannonsering

Som uppföljning till DM-kampanjen genomfördes annonsering i viss utvald press, dels i anslutning till mässor

dels i anslutning till begynnande seglationssäsonger.

4. Informationssystem ”Kanotland”

Dalslands kanal och anslutande sjöar upptäcktes tidigt av kanotturister. Redan på 50-talet förekom en viss kanotturism i området. Kanoter och övrig utrustning var då betydligt enklare än idag och turisterna utgjordes ofta av scouter eller andra kollektiva sammanslutningar. Någon service bjöds inte dåtidens kanotister. Naturen var jungfrulig.

På 60- och 70-talen ökade kanotturismen kraftigt i sjösystemet – liksom i andra delar av landet – och intresset för långpaddling sköt fart hos en bredare allmänhet. Förbättrad fritidsutrustning, högre ekonomisk standard och ökad fritid hade tillsammans med marknadsföring en stor betydelse för att locka ut allt fler på kanotvattnen. Kanotuthyrare och sporthandlare gled också fram på ”kanotvågen”.

Under 80-talet kunde man tydligt se hur besökskurvan planade ut för att åter öka under 90-talet. Markägarnas intressen kom att fokuseras under denna period. Frågor som rörde sanitet, miljövård och säkerhet diskuterades mer intensivt och de första försöken att finna en modell där nämnda intressen tillvaratogs, prövades.

I takt med att DANO-området (Dalsland – Nordmarken) kom att bli ett av de populäraste besöksmålen för kanoting följde också en rad av problem som behövde lösas:

De sanitära problemen – nedskräpning och latrin – i anslutning till naturliga lägerplatser var till en början påtagliga.

På de attraktivaste lägerplatserna var olägenheterna stora och de sanitära förhållandena oacceptabla. Information om hur man tar hand om avfallet var bristfälliga liksom tillgången på sanitära anordningar.

Genom det ständiga nyttjandet av samma lägerplatser blev skador på bl.a. vegetationen ett allt mer påträngande problem.

Eldning i tillfälliga eldstäder utgjorde fara för skogsbrand. Felaktigt placerade eldstäder åsamkade skador på t.ex. berghällar.

Störningar på djurlivet, framför allt fågellivet, var överhängande.

Åverkan på växande träd skapade irritation hos markägare.

De problem som uppstod som en följd av det framväxande friluftsintresset i DANO-området kom successivt att bli föremål för åtgärder. Ett flertal utredningar kom under årens lopp att arbeta för att finna lösningar. Den mest omfattande utredningsgruppen – DANO-kommittén – var verksam från 1976 och ett stycke in på 80-talet. Gruppens arbete kom att i allt väsentligt att prägla de beslut och de åtgärder som sedan vidtogs för att lösa de nämnda problemen. I takt med omvärldsförändringar har arbetsmetoder utvecklats under åren. Årjängs kommun – som har haft och fortfarande har det största besökstrycket, har varit ledande i utvecklingsarbetet kring dessa frågor.

Under 1994-95 genomförde Dalslands och Värmlands Turistråd tillsammans med Länsstyrelserna i Värmlands- och Älvsborgs län en utredning i syfte att söka lösningar på vissa av de nämnda problemen för en positiv utveckling av kanotturismen. Utredningen kom att få namnet ”Åtgärder för högutnyttjade turismområden”. Utredningen lade fram ett åtgärdsprogram med förslag om bl.a.

utbyggnad av lägerplatser,

gemensamma regler för eldning,

enhetligt system för övervakning,

kvalitets- och säkerhetskrav för kanotuthyrningsföretag,

informationsfrågor,

verksamhetens organisation,

avgiftssystem/servicekort.

Under hösten 1995 lämnades utredningen över till huvudmän och uppdragsgivare med konkreta förslag till åtgärder. I detta material fanns några viktiga punkter i åtgärdsprogrammet som återstod att genomföra – först efter det att förändrade eller nyinförda formella regler/bestämmelser vunnit laga kraft. En av dessa frågor rörde ett informationsprogram riktat till kanotturister i DANO-området.

Syftet med detta program var att …

ge besökarna kunskap om de regler som gäller i området,

ge besökarna kunskap om allemansrätten och med hänsyn till markägare, lokalbefolkning och andra besökare,

ge besökarna kunskap om natur och naturvärden för att minimera skadegörelse

bidra till att ”styra” kanotturismen i enlighet med de planer som finns i området.

Projektet byggdes upp kring en informationsstrategi baserad på fyra olika punkter

n informationen skulle uppfattas som användbar för besökaren

n informationen skulle skapa förståelse och respekt för de regler som besökaren förväntades följa

n informationen skulle så långt möjligt uppfattas som positiv och inbjudande

n informationen var tvungen att vara tillförlitlig och regelverket i området skulle vara enhetligt

Informationssystemet omfattade tre delmoment;

1. Ett kart- och informationsmateriel bestående av en 40-sidig folder i A4-format (se bilaga).

2. Informationstavlor med information på tre språk och karta över sjösystemet vid varje lägerplats

3. Vägvisningssystem vid lyft- och isättningsplatser, landtransportvägar etc.

Projektet kom att ledas och genomföras av Naturcentrum AB och till projektet knöts en referensgrupp:

Årjängs kommun Per Näslund, Leif Granlund

Melleruds kommun Håkan Holmgren

Dals Eds kommun Christian

Bengtsfors kommun Cajsa Jonolf

Dalslands Kanal AB Benny Ruus (sammankallande i gruppen)

Silverlake Canoeing Christer Emanuelsson

Nordmarkens Kanotcenter Preben Mortenssen

Länsstyrelsen i Västra Götaland Robert Andersson

Länsstyrelsen i Värmlands län Halvar Leander
Innehåll

Projektet Dalslands kanals upplevelseområde har haft som övergripande syfte att bevara naturliga och kulturhistoriska värden samt förbättra service för besökande vilket i sin tur skapar förutsättningar för utveckling av nuvarande företag samt nyetablering.

Vi ser projektet som en investering för framtiden. Det betyder att effekterna av de insatser som gjorts inte kommer att vara mätbara med omedelbarhet utan ge effekter på längre sikt. Projektet har utförts helt enligt syfte och målsättning.
Målgrupp

Då det gäller delprojektet ”upprustning” har kanalbolaget haft kontakter med bl.a. kommuner, rederier, kanotuthyrare och båtcharterföretag. Gällande delprojektet ”lägerplatsutbyggnad” och” information” har projektgruppen haft täta kontakter med såväl markägare som kanotuthyrare. Vad rör marknadsföringsprojektet har kontakter tagits med en lång rad turistföretag i Dalsland och sydvästra Värmland. I flera fall har berörda bjudits in till överläggning. I andra fall har kontakterna kännetecknats av informella överläggningar.
Samverkan med andra aktörer

Se inledningen av slutrapporten (sid 1)

Geografisk omfattning

Projektet har baserats på tidigare gjorda behovsanalyser. Då det gäller de fysiska insatserna – upprustningsdelen – har arbeten i princip utförts vid samtliga av kanalbolaget ägda anläggningar. Beträffande lägerplatsutbyggnaden har arbeten utförts på ca 100 platser, med stor spridning över hela sjösystemet. Rörande de arbeten som gällt information och marknadsföring får dessa ses omfatta hela området. Vi konstaterar i utvärdering att projektet har en mycket god geografisk spridning och i sin helhet överensstämmer med vad som angavs i ansökan.

Avvikelser

Som tidigare beskrivits har vissa delprojekt varit betydligt mer komplicerade än vad som kunnat bedömas på planeringsstadiet. Bl.a. blev renoveringen av Akvedukten såväl tidsmässigt som kostnadsmässigt betydligt mer omfattande. Detta hade sin grund i de tillägg som måste göras på grund av upptäckt av dolda skador. Ett annat delprojekt som också orsakade avvikelser var Buterudrenoveringen där bl.a. aldrig tidigare gjorda renoverings- insatser genomfördes. I samtliga tillfällen då avvikelser gjorts har dessa haft sin grund i hänsynstagande till kulturmiljön eller den tekniska konstruktionen där vi tvingats prioritera om för att säkerställa ett fullgott resultat.

De följder avvikelserna fått består i att några planerade delprojekt måst skjutas på framtiden. I gengäld har projekten kunnat genomföras på en kvalitetsmässigt högre nivå. Detta ser vi som en fördel. Sånär vissa moment som inte kunnat genomföras ser vi inte några olägenheter med avvikelserna
Kopplingar till andra projekt

Dalslands kanals upplevelseområde har indirekt haft kopplingar till ett flertal olika utvecklingsprojekt. Bl.a. har ett mål 5b-projekt genomförts med DVVJ (Dal Västra Värmlands Järnväg) som projektägare. Eftersom järnvägen löper parallellt med kanalen och DVVJ samarbetar med rederier som trafikerar kanalen har detta projekt direkt betydelse för Dalslands kanals upplevelseområde. De båda projekten har samverkat i ett flertal frågor som rört renovering och marknadsföring.

Otteid-projektet är ett Interreg IIC-projekt med syfte att länka ihop de båda kanalsystemen Dalslands kanal och Haldenkanalen. Interreg-projektet har haft klara kopplingar till Dalslands kanals upplevelseområde.

Offentliggörande

Projektet har offentliggjorts på följande sätt:

Pressinformation efter beslut om finansiering inför projektstart

Återkommande kontakter med massmedia

Skyltning vid varje byggarbetsplats

Information på trycksaker

Det har i varje enskild offentlig presentation framgått att projektet finansierats av strukturfonderna (se bilaga – pressklipp)

Framtiden

När kanalen tjänat ut som transportled för gods och personbefordran i slutet av 60-talet kom kanalbolaget att ställas inför nya utmaningar. Ett långsiktigt arbete påbörjades för att utveckla kanal- och sjösystemet mot turism. Under tiden sedan 70-talets början kom Dalslands kanal att bli en allt viktigare ”motor” för turismens utveckling i Dalsland och sydvästra Värmland. Utredningar pekar på att kanalen idag svarar för ca 30 % av den totala turismomsättningen i denna region.

Det bör understrykas att Dalslands kanal har många kvaliteter som tillsamman skapar en i många stycken unik miljö: Kanalbolagets anläggningar – klassade som ett riksintresse för kulturminnesvården, den gamla bruksmiljön, i många stycken orörd natur, ett rikt djurliv, rent vatten, bra fiske, mycket goda förutsättningar för det rörliga friluftslivet, närheten till ”marknaden” etc. Detta gör att varje insats för att bevara bolagets anläggningar skapar garantier för att fortsatt kunna utveckla bolagets verksamhet – men framför allt för att stärka utvecklingsmöjligheterna för turismnäringen i framtiden. Insatserna i projektet har skapat mycket goda förutsättningar för att kunna utnyttja och vidareutveckla området.

Erfarenheter

Vi har sökt värdera såväl de olika delprojekten som projektets övergripande administrativa hantering. Tidsmässigt har projektet löpt över en period om tre år, bestått av en rad både komplicerade och vitt skilda arbetsområden. Vår samlade bedömning är att ett projekt av denna omfattning rent organisatoriskt – som i vårt fall – kräver en projektledare som kan ägna tid åt både övergripande planering och samordning som detaljfrågor.

Ett projekt som finansieras av en rad olika medfinansiärer – där var och en har sina krav både hur medlen får brukas och hur redovisningen skall göras – kräver god support från medfinansiärernas sida. Därför är det av synnerlig vikt att projektägaren får stöd av strukturfondens sekretariat och enskilda handläggare. Vi har haft goda erfarenheter av detta vilket påtagligt underlättat projektets administrativa hantering.
Resultatbedömning

Dalslands Kanal AB utvärderar kontinuerligt dess löpande verksamhet. Vi följer också utvecklingen inom de olika områden som har anknytning till vår verksamhet. I dessa analysfunktioner ligger också uppgiften att lägga utvecklingsplaner för bolagets framtida verksamhet. Den verksamhet som genomförts i projektet Dalslands kanals upplevelseområde har därför varit väl dokumenterat som prioriterade utvecklingsinsatser långt före projektet planerades. Insatserna har därför legat helt i linje med kanalbolagets strategiska insatser för att stärka utvecklingsmöjligheterna kring kanalen.

Vid utvärdering av projektet kan vi inte peka på några felprioriteringar. Vi menar att resultatet av projektet kommer att stärka möjligheterna för fortsatt utveckling av Dalslands kanals upplevelseområde.

Eftersom insatserna i projektet kommer att ge synbara effekter först efter att längre tid förflutit är det för tidigt att summera projektet så nära efter avslutad projektperiod. Vi kan dock konstatera att projektet bidragit till en framåtanda som inte tidigare varit så påtaglig. Detta har medfört att det skapats intresse för investering i och utveckling av redan verksamma företag samt i ett framtida perspektiv ökat förutsättningarna för nyetablering. För Dalsland och sydvästra Värmland har projektet Dalslands kanals upplevelseområde varit mycket betydelsefullt ( se bilaga – Slutrapport av kvantitativa effekter)