Kanalbeskrivning

Nedanstående information är en liten vägvisare där vi vill försöka att beskriva kanalens olika delar. För din fortsatta planering vill vi rekommendera dig att beställa Kanalbeskrivningen. Där får du en detaljerad beskrivning om det som rör Dalslands kanal.

Köpmannehamn-Köpmannebro

Köpmannehamn är en nedlagd hamn. Det stora gråvita hamnmagasinet vid kanalinloppet är ett bra inseglingsmärke. Kajerna får användas för tilläggning och hamnen fungerar som en påver ”gästbrygga”. Den s.k. bergkanalen – en vacker men något trång och slingrande farled – leder från Köpmannehamn vid Vänern fram till järnvägsbron strax s Köpmannebro slusstation.

Söder om Köpmannebroslussen finns väntbryggor på båda sidor av farleden. Den östra fungerar även som gästbrygga och får användas som tillfällig brygga. (max 45 min). Vid n Slussen finns en lång väntbrygga på ö sidan.

Köpmannebro – Upperud

Efter Köpmannebro möter Svanfjorden (första kanalsjön efter kanalinloppet från Vänern), Östebosjön och Spången – tre sjöar, i verkligheten en – sammanbundna av sunden vid Björkön, Hjärterud och Östebo. Sjöarna med dess öar och stränder ligger inom den kalkrika Dalformationen. Här är växtligheten intressant men mycket känslig för förslitning – sk torrängar, som lätt trampas sönder. Försiktighet bör iakttas vid passage, dels genom den trånga farleden genom Svanfjorden, dels genom rännan sv Björkön och Östebosundet. Sevärd mångtusenårig hällkista på Björkön, v sidan. Naturlig badplats söder om hällkistan.

Strax innan Upperud, d v s vid Spångens västspets, syns i väster Upperuds herrgård (1790) med vackra faluröda smedbostäder. Där låg under 1600-1800-talen Dalslands största järnbruk. Före kanalens tillkomst var dessutom Upperud en viktig omlastningsplats för den järnmalm som skeppades över Vänern och som så småningom efter många slitsamma omlastningar nådde de dalsländska och värmländska järnbruken längre upp efter Upperudsälvens älv- och sjösystem.

När Upperudsslussarna passerats kommer man in i Upperudshöljen, som genomseglas enligt båtsportkortet. Försiktighet bör iakttas vid gång i den krokiga farleden över Nedre Upperudshöljen. ”Hölj” betyder förresten lugnvatten mellan två forsar.

Håverud

Håverud är en av de större slusstationerna.

Passa på att se slussarna, Kanalmuséet och Dalsland Center med turistbyrå, utställning, cafeteria, hantverk m m.

Den naturintresserade kan rekommenderas ett besök på de botaniskt och geologiskt sett intressanta bergen på ömse sidor om slussarna. Förstklassiga Håveruds Konferensgård kan rekommenderas liksom vandrarhemmet i Kanalmuséets övervåning.

Omedelbart efter 3:ans sluss går kanalen in i en akvedukt, som leder kanalen över Upperudsälvens gamla älvfåra (Håverudsforsarna). Vid bortre ändan av akvedukten tar en damm vid. Sedan följer en kort kanalsträcka fram till översta slussen i Håverud, d v s sluss nr 7 från Köpmannebro räknat.

Håverud-Buterud

Norr Håverud möter sjön Åklången, som är en vacker sprickdalssjö. Dessutom är den ornitologiskt intressant. ”Rar” flora ö sidan, i v Lianefjells branter som innehåller den unika ”Lianeskiffern”.

Slussen i Buterud manövreras på gammalt manér! Genom slussvakten finns möjlighet att hyra möblerad kanalstuga per dygn eller veckovis. Intressanta lund- och torrbacksväxter v Buteruds sluss. Längre västerut ligger Buteruds Klack med hänförande utsikt över det dalsländska ”vattenlandskapet”. Skyltad stig till toppen.

Buterud-Mustadfors

Sträckan Buterud-Mustadfors genomseglas enligt båtsportkortet. Gå gärna in till gästbryggan vid Högsbyn. Sevärt hällristningsområde från bronsåldern vid Råvarpens östra sida. Runda först pricken vid Bondholmen innan Du girar styrbord. I mangårdsbyggnaden finns kiosk och servering. (Obs många har gått fel till gästhamnen n Mustadfors.) Sydost om slusstation Mustadfors ligger Mustadfors Bruks AB – världens största tillverkare av hästskosöm.

Mustadfors-Dals Långed

Efter Mustadforsslussen möter Mustadforshöljen. Öster om farleden ser Du samhällena Mustadfors och Dals Långed, vilka har växt ihop till en enda tätort. Butiker med hemslöjd, konst och konsthantverk plus intressant utställning bestående av dalsländskt måleri, öppen under juli månad, finns att se för dem som vill sträcka på benen. Inom Långeds slussområde ligger Långedsverken. På området uppfördes på 1800-talet en av Sveriges första massafabriker. I nya fabrikslokaler tillverkas idag plastbelagt papper, hygienprodukter och mjukpapper.

Dals Långed-Långbron

Vid Långbrohöljens nordvästspets går farleden in till Långbrons slusstation. Gästhamn vid Långbron. Vandrarhem/pensionat vid Långbrons slusstation.

Långbron-Billingsfors

Runt Laxsjön ligger några av Dalslands mest kända herrgårdar, varav Baldersnäs på halvön som går ut i Laxsjön, är den mest kända. Restaurang, naturskola, sevärd park, hantverksbodar och naturrum. Så gott som hela halvön är ett välordnat, intressant naturreservat. Den pittoreska småbåtshamnen från 1860-talet får inte användas.

Billingsfors

Efter Billingsfors följer Kvarnhöljen och sedan 18:e slussen.

Har Du tur kan Du få se bäver i Dammhöljen, som dammen mellan 18:e och 19:e slussen heter. Höljerudsforsarna rakt föröver ”är en i både svenskt och europeiskt perspektiv betydande övervintringsplats för strömstarar. Sommarobservationer tyder på häckning. Vidare finns kolonier av forsärla. Forsen är också en stor barnkammare för sjölevande naturlig stam av öring”.

Branterna mellan 18:e och 19:e slussen är växtlokaler för blå, röda och vita blåsippor. De ovanliga färgerna beror på berggrunden. Området från och med 18.e slussen till och med 20:e slussen är naturreservat.

I Höljerudsviken vid Bengtsbrohöljens sydvästspets – vid badplatsen – finns en bank bestående av skalavlagringar av ishavssnäckan.Det stora röda trähuset Du ser högt uppe på berget i nno är Gammelgården på Majberget (hembygdsgård, kafé m m). Sevärt. Hänförande utsikt ut över sjöarna!

Bengtsfors

Samhället har ett vackert läge, utbyggd service. Noterbart är även att kommunen av tradition har intressant hemslöjd och konsthantverk (specialitet halmslöjd). Näringslivet domineras av en fabrik för tillverkning av bildelar och verkstadsmekanisk industri för att nämna några exempel. Ett besök vid den naturskönt belägna Gammelgården, med Halmens Hus högt uppe på Majberget är dessutom ett ”måste”.

I turistbyrån på torget strax ovanför gästhamnen får Du vidare upplysningar om ortens sevärdheter och olika begivenheter, varav möjligheten att hyra en dressin för en tur på järnvägen måste räknas till de mer originella. Slussvakten hyr ut cyklar.

Bengtsfors-Gustavsfors

Landskapet ändrar nu karaktär, blir kärvare, storlinjigt och blåtonat. Vattnet i sjöarna n Bengtsfors är drickbart utan kokning. I ö Egersknatten, 160 m över Lelången. Utsiktsplats med två bronsåldersrösen. Taraldsön har flera jättegrytor.

Torrskogs kyrka uppfördes 1750-67. Den tidigare hade stadgat anseende som offerkyrka. Bland sevärdheterna märks bl a dopfunt i täljsten från 1200-talet och en madonnabild från 1300-talet. Brygga.

Ungefär mittemot Torrskogs kyrka (brygga) går ”Silarnas biled” in till Gustavsfors slusstation, genom vilken man når V Silen, en vacker sjö. Den gula fabriksbyggnaden strax intill slussen har härbärgerat allt från pappersbruk till fiskodling.

Biled: Silen-sjöarna

Gustavsfors-Lennartsfors

Åter till Lelången och vidare ut. På v sidan ligger Trankils faluröda träkyrka (1600-talet), nästan rörande enkel och troskyldig. Sevärd. Brygga. På östra sidan vid Gyltenäs, en mångtusenårig större hällkista plus två mindre. Vid Lelångens nordspets ligger Lennartsfors. Lennartsfors är ett av kanalens idylliska små samhällen, och vid ingen annan slusstation kan man så påtagligt få se slussningens teknik.

Forsarna födde bruk, bruken födde slussar och kanal. Alltså är även Lennartsfors ett gammalt brukssamhälle (priviligierat 1826) beroende av vattenkraft och kanal. Det är ett av de få som på sin tid använde sjömalm! Därefter gick bruket skiftande öden till mötes. Under senare decennier har kontorsmaskiner o dyl tillverkats för Facits räkning. Idag har Lennartsfors Verkstads AB bl a en rad förstklassiga träbearbetningsmaskiner för hobby och hantverk på programmet.

Lennartsfors-Töcksfors

Foxen – en sällsynt vacker sjö, som dessutom är mycket trevlig att segla på. Foxens och Stora Lees stränder är ofta höga och branta. Under färden upp till Töcksfors ser Du i väster V Fågelviks vackra kyrka (1859).

Töcksfors

N Töcksfors ligger ett naturskönt område. Där kryper det kuperade omväxlande landskapet kanalen ”ända in på livet”. Därigenom skiljer det sig markant från Foxen och Stora Lee, med deras vida horisonter.

Töcksfors är ett trivsamt samhälle. Om Du enbart skall proviantera är det bekvämt att gå upp till väntbryggan vid övre slussen eller till gästbryggan mellan slussarna.

Biled:Töcksfors kanal

Lennartsfors-Nössemark-Ed

Åter i Foxen går färden s ut och vidare in i sjön Stora Lee, som har ett lodat djup på upp till 102 m. Den är en kall, klar sjö av utpräglad vildmarkskaraktär. Det är kanske därför som Tranenäset i folkmun kallas för ”Nordkap”. Sevärda är riksrösena, t ex på Trollön, Mossviksröset m fl. Vid riksröse 19 (Saltholmsröset) möts Götaland, Svealand och Norge! Svensk-norska gränsen har inte ändrats efter 1751; därmed den äldsta i Europa.

I Stora Lee har man funnit tre arter av sötvattensimpan och sex kända ishavsreliker. Märkliga är även de ca 8000 år gamla skaldjursbankar på ö sidan av Sandviken.

Vidare intressant flora vid Furustad,Kilen och Valberg-Fagersand (ö sidan) jämte Bomarken, Löverud och Bälnäs (v sidan). Som botanisk raritet räknas berglöken, som förekommer i stort antal i nämnda områden.

På färden ner mot Ed – knappt 0,5 nm norr gästhamnen – ses i väster vattenfallet Brudslöjan störta ner i Stora Lee. Vårflod och vädersituationen i stort avgör om fallet är imponerande eller helt torrlagt.

Ed

Vid Stora Lees sydspets ligger Ed. Mitt i samhället reser sig ett av israndzonens intressantaste partier (”Dals-Ed-komplexet”). Prins Wilhelm karakteriserade vyn som ett ”Lago di Como bland förkrympta alper”. Även Karl XII blev förtjust i Stora Lee. Han hann med fem turer på den under sin tid i Ed. En av dessa utflykter har beskrivits av kungens taffeltäckare Hultman och finns att läsa för historiskt intresserade.

Allt för många väljer att ta kortaste Köpmannebro – Lennartsfors och åter… Och så missar de något mycket spännande – Dalslands kanals bi-leder.

Snäcke kanal Från Hjärterudssundet mellan Köpmannebro och Upperud – går man via Östebosjön till farvatten v om Snäcke slusstation, som är den första Du möter i Snäcke Kanal.

Ånimmen

Karakteristiska siluetter i väster Sörknatten (intressant naturreservat, där delar av filmen Ronja Rövardotter spelades in) och Vingnäsbergen, båda ingående i Dalformationen. Småsjöarna i dessa svårtillgängliga bergstrakter är bäverrika. Jordbruksbygden mellan Ånimmen och Sörknatten-Vingenäsbergen kallas av hävd för ”Kanans land” på grund av de goda växtbetingelserna.

I ö Ånimskogs vackra kyrka (delvis 1200-, delvis 1600-talet) med den kände målaren Otto Hesselboms gravvård. Brygga.

Den gula herrgården på den stora ön Henriksholm i Ånimmen sägs ha stått modell för den yttre miljön i Viktor Rydbergs romantiska roman om den ”sköna zigenerskan Singoalla och den ädle riddaren Hindrik Månesköld”, vars vapensköld hänger i Ånimskogs kyrka.

Sjön Ärr

På östra sidan i sjön Ärr, vid Stora Strand, ligger ett nedlagt gruvsamhälle, som på 1920-talet hade 800 anställda. Där bröts silver, koppar, mangan m m. I bergen på sjöns västsida bryts den vita bergarten kvarts och kvartsit. Ända fram till början av 1970-talet skeppades den ut med kanalskutor. Från den tiden stammar kaj- och siloanläggningen n Byn. Den gamla lastbryggan vid Ärrs nordspets som är ett ”minne” från bruksepoken har rustats upp till en enkel gästbrygga.

Omkring 300-400 m ovanför hamnen ligger Fröskogs faluröda kyrka (1729) – en av Dalslands vackraste helgedomar. Verkligt sevärd!

Silen-sjöarna

Genom slussen vid Gustavsfors står Lelången via en längre farled i förbindelse med V Silen, där istidsreliken hornsimpan har påträffats. Först möter man en mindre arkipelag med inbjudande öar och holmar, sedan breder V Silens imponerande yta ut sig i nord-sydlig riktning. Längst i norr ligger Årjäng, känd turistort, med bra serviceutbud, många folkfester, sevärdheter m m.

Turistbyrån ligger strax intill jättetrollet på torget. Det ”fulsnygga” trollet älskas av alla med barnasinnet i behåll!

Information om överskeppningsmöjligheterna Årjäng-Säffle Kanal lämnas dels i broschyren ”Dalslands Kanal” dels i Årjängs Turistbyrå.

Vid Krokfors slusstation når man kanalsystemets ostligaste sjö, d v s Ö Silen, som många anser som Dalslands och sydvästra Värmlands vackraste sjö. Skälet kan vara att den är rik på öar, vikar och sund samt att landskapsbilden är ljus, mjuk och leende. Därtill är fågelfaunan rik och storöring finns under kölen. På Hängestensön – östra sidan – finns ett klippblock som liknar ett indianansikte.

Ungefär mitt emot Krokfors slusstation, d v s vid V Silens västsida, ligger Vårviks kyrka (från 1845). Den räknas bland de vackrast belägna kyrkorna i vårt land. Ursprungligen låg den på en ö, men sedan början av 1900-talet, då sundet mellan ön och fastlandet fylldes igen, har den landförbindelse. Dessförinnan kom kyrkobesökarna per båt eller över isen vintertid. Brygga. Obs på kyrkogården finns ett antal mycket vackra gravstenar.

Töcksfors kanal

I Töcksfors finner du ett trevligt litet samhälle – inte långt från norska gränsen. Töcksfors har två slusstationer ett litet stycke från varandra. Slusstationerna har en sluss vardera. När du passerat övre slussen går du in i Töcksfors kanal. Denna del av sjösystemet består av tre mycket vackra långsmala (nästan trolska) sjöar; Töcken, Strömmesjön och Östen. Under denna färd finner du korsande vägbroar på två platser – som du får manövrera för egen hand – spännande!(läs mer om detta i Kanalbeskrivningen). Väl uppe i Östervallskog finner du en alldeles ny gästhamn. Några hundra meter därifrån har du åter igen en lanthandel.

Lämnar du Dalslands kanal utan att ha gått Töcksfors kanal – har du bara gjort en ”halv” kanalvistelse…