Dalslands kanals historia i sammandrag

Dalslands kanal tillkom ur dels ett behov, dels naturliga förutsättningar.

  • Behovet bestod i att kunna transportera produkterna från de många järnbruk som växt fram i Dalsland, senare även timmer.
  • Förutsättningarna bestod i ett system av naturliga vattendrag. Dalsland är fyllt av s.k. spricksjöar, som är långa och smala. De största är Stora Le, Lelången, Västra Silen och Östra Silen. De går alla in även i Värmland., I Värmland ligger Foxen, som ingår i samma sjösystem. Stora Le går in i även Norge.

Sjöarna utnyttjades självfallet så långt det gick för godstransporterna, men tids- och arbetskrävande omlastningar på flera ställen blev då ofrånkomliga.

Med öppnande av Trollhätte kanal låg vägen till havet öppen, bara man fått godset till Vänern. Från år 1800 fick således frågan om en Dalslands kanal ytterligare aktualitet. Oenighet rådde dock om var man skulle låta gräva kanalsträckningarna.

Till bilden hör att Norge från år 1814 och under resten av 1800-talet var i union med Sverige. En kanal i området skulle då kunna få även en politisk betydelse.

Riksdagsbeslutet om Dalslands kanal togs 1863 i enlighet med ett förslag från Nils Ericson. Hans son, Werner Ericson, fick uppdraget att leda arbetet.

Bygget kom igång 1864. De slutfördes efter fyra år, mot beräknade sju-åtta, alltså väsentligt snabbare än beräknat. En bidragande orsak till detta kan vara tekniska framsteg. Det var år 1864 som Alfred Nobel uppfann tändhatten. Dessförinnan hade han framställt sprängmedlet nitroglycerin.

År 1868 kunde således Dalslands kanal invigas under sedvanlig pompa. Kung Karl XV medverkade.

Även i Norge fanns dock spricksjöar och 1875 stod en norsk kanal färdig från Örje till Halden vid havet. Denna kom att ta hand om det norska timret.

En annan innebörd av den norska kanalen är att det idag skulle behövas bara en grävd kanal på c:a två kilometer för att länka ihop Dalslands kanal med den norska, och dess utlopp direkt i Skagerack.

Dalslands kanal är – näst efter systemet Göta Kanal-Vänern-Trollhätte kanal – den längsta av alla kanaler: 254 kilometer. Bara drygt 10 kilometer är dock grävd kanal.

Ett särskilt problem vid arbetet med Dalslands kanal hade funnits vid Håverud. Berget runt forsen i Håverud var så löst att det inte skulle gå att bygga en hållbar slusstrappa där. Nils Ericson löste problemet genom att konstruera en akvedukt, en plåtränna högt över forsen där båtarna kunde passera. Denna både djärva och originella lösning fungerade och Dalsland fick en förstklassig turistattraktion!.

Ur boken ”Kanaler”:

”Det största problemet i den blivande kanalen var forsen i Uppedrudsälven vid Håverud som förbinder sjön Åklången ovanför forsen med sjön Upperudshöljen nedanför, en nivåskillnad på nio meter. Upperudsälven rinner där genom en kanjonliknande ravin mellan två berg, som består av spröda bergarter som inte håller för påfrestningar som ett regelrätt utbyggt kanal- och slussystem skulle ha inneburit.”

”…Nils Ericson… ritade helt enkelt en akvedukt, i princip en 32,5 meter lång, 4,6 meter bred och 2 meter djup plåtränna, som elegant leder farleden runt forsen.”

”Det är något som inte minst turistnäringen i Dalsland har anledning att vara tacksam för. Numera är Håverud, med akvedukten och de båda broarna för landsväg och järnväg, som drar sina djärva bågar över anläggningen, Dalslands särklassigt största turistmål.”